Andra V„rldskriget - F”rspel Skenfreden Hitler intresserade sig inte f”r administrationen, f”r genomf”randet av program eller reformer; Han ville ha makt. Med partiet som maktinstrument hade han skaffat sig makten i Tyskland. Nu t„nkte han anv„nda Tyskland som maktinstrument f”r att skaffa sig makten i Europa. Tysklands nederlag i f”rsta v„rldskriget upplevde Hitler mer eller mindre som en personlig katastrof. Hela sin politiska karri„r har han haft ambitioner om att teruppr„tta och utvidga Tysklands makt. Han str„vade efter att upph„va freds avtalet frn 1919 och sedan inf”rliva sin dr”m om ett Stortyskland. Den aggressiva utrikes politik som nazisterna kom att f”ra kallades av nazisterna dynamisk. Hitler menade att: "styrkan hos ett folk ligger i f”rsta hand inte i dess vapen utan dess vilja och innan man besegrar den yttre fienden mste f”rst den egna inre fienden besegras." Hitler ville utvidga Tysklands gr„nser s att alla m„nniskor av tysk ras och tyskt sprk skulle innefattas. Han har „ven sagt : "Vi kr„ver land och territorium f”r att livn„ra vrt folk och placera vrt folk”verskott" Hitler f”rsta och viktigaste steg var att terupprusta. Tills han hade milit„rmaktens st”d f”r sin diplomati mste Hitlers utrikespolitiska arena begr„nsas till sitt omfng. Denna period d Tysklands v„pnade styrkor ”kades och terupprustades, var mycket farlig. Tills terupprustningen ntt en viss punkt var Tyskland mycket srbart f”r varje preventiv aktion av Frankrike eller de andra makterna, och villkoren i Versaillesf”rdraget kunde utnyttjas som motivering till en sdan aktion. Den tyska utrikes politiken gick d„rf”r de f”rsta ren ut p att f”rebygga en sdan aktion. Hitlers tal frn den tiden „r m„sterstycken i propaganda. Han ankn”t ofta till den or„ttvisa behandlingen av Tyskland efter kriget och den bestende tskillnaden mellan segrare och besegrade. Detta v„ckte sympati f”r Tyskland vilket till„t Hitler att framst som en representant f”r f”rnuft och r„ttvisa. I Hitlers fredstal inf”r riksdagen den 17 maj 1933 slog han an tonen p tysk politik. Med ena ”gat p fredskonferensen i GenŠve framst„llde han Tyskland som den enda nation som nu hade avrustat och kr„vde att de andra l„nderna skulle f”lja efter. om de v„grade s mste det betyda att de under Nationernas F”rbunds t„ckmantel bara ville degradera det tyska folket till en andragrads nation med of”rmga att f”rsvara sig. Tyskland var enligt Hitler beredda p att uppl”sa hela sitt milt„rv„sen, avst frn alla anfallsvapen, g med p en allvarligt menad icke-angrepps pakt om de andra f”ljde efter. "Vi har ingen allvarligare ”nskan „n att f bidra till det slutliga l„kandet av de sr som har f”rorsakats av kriget och Versaillesf”rdraget." N„r det stod klart att Frankrike inte gick med p detta proklamerade Hitler Tysklands uttr„de ur NF. Hitlers slugaste trick var att samma dag som uttr„det ur NF meddelade han att Tyskland skulle folkomr”sta om beslutet. Det var att st„lla demokratins vapen mot de demokratiska staterna. (96% r”stade 95% f”r) 1934 26 augusti sl”t Tyskland en nonaggressionspakt med Polen, vilken aldrig blev popul„r i Tyskland med var ett smart drag av Hitler. Med detta kunde Hitler f”rsvaga varje enhets front mot Tyskland och gjorde den f”rsta br„ckan i det franska allianssystemet. H„r gav han det f”rsta prov p jag-tar- dem-en-i-taget-taktiken. 1935 stod Hitler inf”r ett svrt avg”rande. Den tyska rustningen hade nu ntt ett stadium d„r fortsatt hemlighllande skulle bli ett hinder. Den 16 mars proklamerade den tyska regeringen sin avsikt att terinf”ra allm„n v„rnplikt och bygg upp en arme som i fredstid skulle omfatta 36 divisioner (550 000 man) Fyra dagar innan detta hade franska regeringen f”rdubblat tj„nstetiden och s„nkt v„rnpliktsldern i den franska armen f”r att kompensera det minskade f”delsetalet 1914- 18. Detta anv„nde naturligtvis Hitler till sin f”rdel och framst„llde det till att Tyskland mot sin vilja drivits till upprustning f”r att avv„rja krigshotet. Nu berodde det p vilket mottagande detta f”rsta ”ppna brott mot Versailles f”rdraget skulle f. Protester kom. Det v„sentliga var hur signat„rmakterna skulle i handling st”dja sina protester. I maj mnad s sl”t Frankrike ett avtal med Sovjetunionen som f”rpliktade l„nderna att komma till varandras unds„ttning om man blev attackerade. Sovjet sl”t ett liknande avtal med Frankrikes plitligaste bundsf”rvant Tjeckoslovakien. Hitlers svar p detta kom i hans tal den 21 maj inf”r riksdagen. Hans svar till stormakterna var inte trots utan en f”rdubblad v„djan till f”rnuft, r„ttvisa och samvete. Han h„vdade att det nya Tyskland var missf”rsttt och hans egen hllning felaktigt framst„lld. Aldrig har ngon talatom krigets fasor och drskap med st”rre inlevelse „n Hitler d. Hitler ville skapa en allians mellan Storbritannien och Tyskland det var en id‚ som han inte sl„ppte ens under krigets gng. I b”rjan av juni fl”g Ribbentrop till London och sl”t ett avtal med StBr som gjorde att Tyskland hade r„tt att upprusta sin flotta tills den ndde 35 % av Britternas numer„r. Tyskland skaffade sig en ubts flotta som var lika stor som Britt. Det h„r gillade inte FRA och ITA som b„gge var sj”makter. I september stiftades Nrnberglagarna vilka var riktade mot judarna. (f”rbj”d „ktenskap mellan jude-tysk, tysk som arbetade hos jude)